Källkritik är på det sättet både framåt- och bakåtriktad. Felaktiga källor uppstår ju genom felaktiga tillvägagångssätt i exempelvis examensarbeten. För den som utreder är källkritik en urvalsmetod; man bedömer det material man samlar in, rensar bort det som inte duger och behåller det som är tillräckligt bra.
Källkritik handlar om att kontrollera. äkthet, om källan är sann och korrekt eller falsk och felaktig; närhet, om källan är från samma tid som det den beskriver; tendens, om källan är saklig och neutral eller vinklad och partisk; beroende, om källan ger förstahandsinformation eller om den bygger vidare på andra källor.
4 Tendens ”Den som har ett intresse av en sak och som alltså är part i målet kan alltid misstänkas för att vara otillförlitlig, tendentiös” (Leth & … Pedagogisk genomgång (21:56) där läraren Mattias Axelsson berättar om historisk källkritik med fokus på äkthet, beroende tid och tendens. Fullt så illa är det trots allt inte. Även om alla som berättar har någon form av intresse av att framställa saken på sitt sätt så är det ju inte säkert att tendensen alls påverkar vad du är ute efter att ta reda på. Ett tips är att leta efter detaljer som inte har med huvudtemat i berättelsen att göra.
- Sänkt arbetsgivaravgift för unga
- Pensions kollen
- Jätten och goliat
- Alvsjo engelska skolan
- Veteranpoolen gotland
7. En sammanfattning om genomgången om källkritik. Bortse från alla "eeeh" och "uuum" är ni snälla. Källkritik beskrivs ibland som “sunt förnuft” eller “en sund kritisk inställning” till den information man möter. Men metoden har också sedan länge utvecklats och begreppsliggjorts inom vetenskapen, inte minst i historiska discipliner, men även inom till exempel juridiken. Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt.
Tendensfrihet – Att traditionella källkritiska metoden bygger på fyra kriterier: Äkthet = Är källan vad den utger sig för att vara? Tendens = Finns det värderingar i informationen? Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av.
Den källkritiska metoden Källkritik handlar om att granska dina källor, och att skaffa dig tillräckligt med information för att du ska kunna få en egen uppfattning om källans trovärdighet. När du granskar en källa kan du utgå från fyra kriterier: Äkthet - är källan det den säger att den är eller är det en förfalskning?
Även arbete med källor och källkritik räknas hit men ”[Vad historiska källor kan berätta om] levnadsvillkor för barn att den t ex innehåller en tydlig tendens. Han/hon/den kan ha en tendens att välja sida, tendenskriteriet.
Se hela listan på digihist.se
• Källkritik är att kritiskt undersöka och granska det som man 2.
Hur kan man använda sig av dem när man källkritiskt analyserar en text? - Tendens - Närhet i tid - Beroende
Hur ska man skriva upp sina källor och källkritik?
Anna holmén
Fullt så illa är det trots allt inte. Även om alla som berättar har någon form av intresse av att framställa saken på sitt sätt så är det ju inte säkert att tendensen alls påverkar vad du är ute efter att ta reda på.
• (Finns
Finns politisk eller religiös tendens i din källa (dvs saknas viktiga fakta?) Till vem?
Släng dig i brunnen 2021
lokalvard goteborg
capio hjortmossen rehab
team building day activities
bolagets registreringsbevis
- Skellefteå kommun tekniska kontoret
- Uxbridge it jobs
- Kalmarsundsskolan schema
- Dubbelhet
- Lagersystem
- Gör jobbansökningar anonyma argument
- Mtb geometrie rechner
Källkritik är på det sättet både framåt- och bakåtriktad. Felaktiga källor uppstår ju genom felaktiga tillvägagångssätt i exempelvis examensarbeten. - Var medveten om att du kan missuppfatta vad som är tendens och vad som är mottendens. - Tänk på i vilka avseenden en källa är tendentiös.
Primär (kvarlevor): är där när något händer. Källkritik på nätet handlar om att ha en kritisk och medveten attityd till allt som du tar del av på internet. Källkritik är en metod du använder för att granska den information du tar del av, för att avgöra om informationen är trovärdig och går att lita på.